Anneli

                                                                                  


Igår var det ett år sen STUDENTEN! 
Det var en trevlig dag, det var riktigt varmt och alla var glada.
Eller om glad är ordet att beskriva studenten med. Rättare sagt "Hejdå, vi träffas aldrig mer" till klasskamraterna.
"Kul att träffas, vi har haft det bra, men fan vad skönt att slippa dig"
De ända som betyder någon sen studenten är Malin, Sandra, Dorothea. 
Känslan när man sprang ut var ungefär som att springa in i väggen.  Det var så SJUKT mycket folk där och alla stod precis vid dörren där man skulle springa ut. Det gick INTE att komma fram, sen var det ju panik med att hitta familjen eftersom alla skyltar där klassnamnen stod var borta.
 
För mig var studenten skön eftersom  jag mådde så dåligt hela gymnasie tiden.  Med depression, ångest och vad nu allt man kan beskriva det med. Att sluta skolan betydde att all trygghet plötsligt var borta och man blev utkastad till vuxenvärlden. Slåss med alla andra arbestslösa ungdommar.
Men jag fick ett jobb, började sagta må bättre.  Nu har jag jobbat på samma ställe i ett halv år, har fyra jobbveckor kvar sen "semester" för sedan bege sig till AUSTRALIEN! Working holliday visa ftw!

---

I onsdags var jag Amandans studentmotagning, den lilla boxningsgalna ungen har blivit vuxen.
Steffi och Linnea tog studenten i fredags, nu är dem oxå utkastade i den läskiga vuxen världen fylld  med arbetslöshet och ont om bostäder.


Nej på riktigt nu måste jag städa. Kanske ska vara med Nils och Amanda sen!
Bye bye!